Överst  |  Aktuellt  |  Fakta  |  Böcker/Texter  |  Länkar  |  Beställ
« »
NÃ¥gonting annat

För att jag måste gå vidare. Och för att jag saknat att skriva om det som jag bryr mig allra mest om. Mig själv.

Jag klagar inte på livet men de senast åren har jag fyllt min tid med diverse uppdrag och det har varit givande. Vilket jävla uttryck, förresten. Är det så man vill sluta sina dagar?
– Välkommen till döden. Vad tyckte du om livet?
– Jo, tack, det var givande.
Jag har gjort intressanta saker men någon gång sent i höstas när jag satt full hemma framför tv och läste på internet samtidigt fick jag nog. Jag tog ett papper och en penna och skrev ett löfte till mig själv. Du vet en sån där lapp som du inte kan läsa dagen efter och kan du läsa förstår du inte vad du menade. För det var fyllan som skrev, en liten etanolmolekyl som drev dig, som tände en gnista som du i ditt ego tolkade som genialitet.
Men den här gången kunde jag läsa.
Det var ett löfte att sluta göra saker för att bli omtyckt. Jag uttryckte mig lite råare än så. Jag skulle sluta vara en hora för folks åsikt om mig, skrev jag. Föga välformulerat. Men ändå. Jag måste ta det på allvar. Inte för att sanningen finns i vinet, men för att den här gången var det rätt.

Göra min grej. Strunta i att försöka förstå vad jag tror att resten av världen förväntar sig att jag ska skriva och sedan tillfredsställa den viljan.

Så jag har sagt hej svejs till min fotbollsblogg som jag drivit på bt.se i tre år och den hade massor av läsare och jag var on fire där ibland. Sen blev jag utbränd. Nu sitter jag här som en svart och krokig tändsticka som nån lagt tillbaka i en ask bland raka färska stickor. (Varför gör någon människa något så dumt?) En bloggare från urtiden bland de som vet hur det ska gå till idag.

Jag kan inte ens lägga till en sån där knapp som delar till Facebook.

Dags att skriva om annat. Dags att uppdatera www.ollesvalander.se igen. Dags att träna fingrarna och hjärnan tills något substantiellt kommer fram.

Vad ska jag skriva om? Lite av varje, antar jag. Det brukar bli så. Mycket Skåne och livet från gården där jag bor. Lite om C. och Sam, katten och hunden, hönsen och mössen. Och spindlarna. Vi delar på utrymmet där hemma och spindlarna och mössen var där innan vi kom. Man måste samsas så gott det går.

Skrivet Monday, February 2nd, 2015 klockan 3:27 pm och handlar om mig, skrivande. Du kan följa svar på inlägget via RSS 2.0. Du kan svara, eller lämna en trackback till din egen sida.

Skriv med kärlek