 |
 |
|
|
 |
 |
|
|
|
|
|
|
|
I veckan passerade jag Eurostop i Halmstad. Eurostop är en kedja med rastplatser med affärer och hotell. I resten av Europa heter den Truckstop, men i Sverige fick den namnet Eurostop. Det skulle bli en stor kedja på 90-talet men folk var inte så intresserade.
Vem är förvånad?
Att sätta prefixet euro- på ett projekt är att ge det en usel start.
För människor i tredje världen är Europa fortfarande en dröm, men för resten av världen, inklusive europeerna själva, är euro ett ord man håller sig undan ifrån.
Den ekonomiska eurokrisen är ett faktum. Att man undvek en grekisk kollaps förändrar inte det. Arbetslösheten är rekordhög och den ansedda tidningen The Economist skrev häromdagen att Euroländerna går med ögonen öppna rakt in i en ekonomisk depression.
Det är som om så fort man sätter ordet Euro framför ett annat ord blir resultatet sunkigt och billigt.
Ta märket Euroshopper. Ica tog in det som ett lågprismärke och plötsligt kändes det som om ens trevliga matbutik förflyttats till Östtyskland -82.
Företag med ordet euro i namnet känns som bluff. Att försöka få kontakt med dem innebär förmodligen att man måste ringa ett callcenter bemannat av Ukrainska kvinnor snabbutbildade i svenska som svarar i telefon mellan 8 och 8.30 och du kommer aldrig att få tala med den som faktiskt bestämmer för han sitter på Malta och talar inte med nån.
Värst är ändå Eurofighter. Ett stridsflygplan. Att det alls kan lyfta är en gåta. Vid OS i London kommer luften att bevakas av Eurofighterplan kunde man läsa nyligen. Mysigt.
Jag hatar stridsflygplan. Men mest hatar jag Eurofighter. Hur det än är så tillhör jag Europa. Genom att kalla planet Eurofighter gör stridspittarna mig delaktig mot min vilja.
Ordet vill euro signalera modernitet och framsteg, glasade fasader, blanka stengolv och leende makthavare. Men bakom fasaderna växer mossan över stengolven. Ingen ler. Eurofighter dödar lika smutsigt som alla andra plan.
I sommar är det också EM i fotboll. Det heter Euro 2012. Det går inte ens att uttala. Ska man säga e-u-ro, ero, juro, eller som tyskarna: ojrå? Ojråballmeisterschaft.
Riktigt eurotrashigt blir det när tysktalande använder det engelska uttalet. ”Wir speilen joråball. Wir haben joråfun im joråland!”
Hade de kallat EM för Europamästerskapen i fotboll hade det haft en större chans att bli en succé. Euro 2012 låter som en valuta folk redan börjat växla in mot koppartråd.
Och snart är det Eurovisionsschlagerfestivalen. Eller Eurovision, som folk säger.
I love Europe, någon?
Nej, jag tror inte det.
Jag skriver fortfarande. Ja. Men jag bloggar mest på obundetelfsborgerlig nu.
Vill du läsa mig kan du läsa där eller på Skåneresan.
Upplagd av admin February 16th, 2012 | Inga kommentarer
Ännu en vecka utan att köpa mat. I går ordnade vi något som vi hos oss i vår familj brukar kalla för “fredagsmys”. En liten tradition vi har skapat som går ut på att vi ordnar lite plockmat som vi äter framför teven medan vi ser på en familjefilm på dvd. Om ni inte har provat det så rekommenderar jag det.
Yuack! Nej, jag har inte blivit helt galen. Min blogg har inte kapats. Jag ville bara testa hur det kändes att skriva sånt där.
Men, nu var det alltså dags att fixa det heliga fredagsmyset utan att handla. Vad göra? Detta: Vindruvor fick vi från busken på baksidan och morotsstavar från landet. Sen gjorde vi vitlöksbröd och kavlade ut en smördegsplatta från frysen (den sista) som vi saltade och kryddade och körde i ugnen till små frasiga stavar. Några tomater satt också kvar på plantorna på altanen. Men det som verkligen var en succé var böndippen: pintobönor och vita bönor mixade med olja, citronsaft, rosmarin, salt och vitlök.
Jag köpte mjölk på Coop igår. Det var en väldigt märklig känsla att gå bland hyllorna och inte plocka ner varor. Först var det frustrerande, sen var det skönt. Jag har böndipp. Jag klarar mig.
Upplagd av admin October 1st, 2011 | Inga kommentarer
I helgen var det bokmässa i Göteborg. Jag var där med Nero förlag och min senaste roman Pengar & sex. (Köp den här!)
Det blev många bra möten och samtal och jag vill tacka alla som stannade till och pratade. I de samtalen insåg jag att den enda roman jag läst som på allvar försöker kommentera den ekonomiska krisen 2008 – ? är min egen. Det kan antingen bero på att jag läser gammal skåpmat eller på att författarsverige inte bryr sig om frågan.
Likaså är Pengar & sex den enda roman, ja, den enda konstnärliga gestaltning, jag sett som diskuterar eller ens kommenterar att Sverige blivit ett land av spelare med en spelmarknad som är helt fri, helt utan kontroll och mycket aggressiv. För så är det.
Kanske är det för att jag är journalist i botten som jag vill ha fingret i luften, medan riktiga författare lever utanför tiden, men jag tror inte det. Jag tror att dessa frågor anses för “låga” för kulturarbetare. Det ger ingen kulturell cred att placera en roman i spelmiljö. Dels för att det tillhör sportvärlden som är kulturvärldens svurna fiende, dels för att det nya spelandet är en i huvudsak manlig värld. De som torskar på betting och poker är i första hand unga män och Sverige är ett land där bara en fråga kan vara intressant i taget och just nu är unga mäns problem inte det som är i fokus i debatten. Åtminstone inte unga män i rollen som offer.
Utländska spelbolag tjänar snuskigt mycket pengar. De vräker ut annonser om att Du kan bli en vinnare. Men de enda som vinner på denna marknad är spelbolagen. Det är spelarna som betalar de snuskiga vinsterna. Och spelarna är unga män.
Gör tankeexperimentet att Anders Borg föreslog en skattehöjning på motsvarande belopp och att den skulle rikta sig till en viss grupp, till exempel bilägare, kvinnliga småföretagare, reklambranschen, nyblivna pensionärer, barnfamiljer, ensamstående under 30. Skulle det passera utan debatt? Det vet man inte, och spel är förvisso konsumtion och inte skatt, men i alla fall.
I morse kom nyheten att en femtedel av AP-fonden som förvaltar pensionerna liksom gått upp i rök på två månader. 20 miljoner åt skogen. Pengarna är borta. I radions P1 var Lars Ohly arg. Precis som jag har han valt att inte välja premiepension. Han och jag och många med oss vill inte att våra pensioner ska bli en del av spelekonomin där vi lockas att ta risker för att nå högre avkastning. Vårt aktiva ickeval är enda möjligheten att protestera men på grund av politiska beslut har fonden tagit högre risker och så har det gått som det gått. Hej då pension. Vem får straffet? Ingen.
Mats Hård, huvudperson i Pengar & sex gör något liknande. Han spelar bort pengar som andra sparat ihop, men i romanens värld får han åtminstone betala ett pris.
Upplagd av admin September 30th, 2011 | Inga kommentarer
Har nu två grytor med bönor på spisen. En med vita och en med pintobönor. Vad det ska bli av dem vet jag inte. Jag är inte så förtjust i pintobönor. Men äta bör man och den enda anledningen att jag alls skriver om bönorna är faktiskt att få visa en av by line-bilderna som Christian Andersson tog i tisdags som av någon anledning inte vill ligga bredvid texten utan hoppar ner under den …
Nu återstår bara att se hur många av STs läsare som ringer och frågar varför Ricky Gervais har en höna på axeln.
Hönorna ska inte ätas. Så långt ska projektet inte gå.
Matprojektet rullar vidare. Har skrivit en krönika till Sundsvalls tidning om saken som publiceras till helgen.
En fotograf kom hit för att ta en ny by line-bild. Det slutade med att Rossi satt på hans bil, i hans fotoväska, på mina axlar för att sedan riva mig blodig. Sen hamnade vi i hönsgården med höns på axlarna och överallt. Fotograf Christian fick något av en lantlig chock. men bilderna blev säkert roliga.
Igår gjorde jag friterade risbollar till lunch med överblivet ris och ströbröd och ägg.
– Detta skulle vi aldrig ätit om vi inte varit tvugna, konstaterade Charlotta som var ledig igår.
Salladen på äpple och squash med färsk oregano och rosmarin, med citron blev också god men lite slemmig i konsistensen. Till kvällen lagade jag polenta. Mycket dryg mat. 1 1/2 deciliter torrvara mättade hela familjen. Sen bakade jag bröd med russin, gojibär (varför köpte vi dem?), egna valnötter, solroskärnor och blandade mjölslattar. Blev kalas.Gott och mättande.
En missräkning har inträffat En stor påse kikärtsmjöl visade sig ha börjat mögla. Den tvingades vi kasta.
Moralen i projektet är god. Men, det är klart att det är lättare att överleva utan livsmedelskedjorna när man får sådana här fina presenter från sina vackra höns.
Efter fem dagar på bokmässan i Göteborg med Nero Förlag och min roman Pengar & sex är det dags för skåpmaten igen. I Göteborg blev det så klart annan mat. Mest skräp och svindyrt fika på mässans snuskigt dyra Eat & go-fik. Ät och stick. Betala och dö hade varit ett bättre namn.
Under tiden har familjen varit hemma, men fått besök av svärmor och svärfar, och på något vis har det på grund av detta besök tillkommit mat, men den åts upp innan jag kom hem.
En stor sak var att jag fick en födelsedagstårta när jag kom hem igår, gjord på skåpmjöl, skåpsocker och egna ägg. Alltså hönsens ägg. Mäktigt.
Förutom Töm plånboken & svält-fiken var bokmässan rolig. Jag träffade massor av läsare. En och annan kollega också så klart, men jag skippade Park och kändispartajen i år (nästan) för att orka prata med folk i montern. Folket på Park kan jag läsa på twitter om jag vill, men läsarna som stannar till och vill prata om mitt skrivande kan man bara träffa där och då. Många roliga och konstiga samtal blev det.
Upplagd av admin September 26th, 2011 | Inga kommentarer
