Överst  |  Aktuellt  |  Fakta  |  Böcker/Texter  |  Länkar  |  Beställ
« »
Att jaga mus i sängkammaren

I natt vaknade jag av ett misstänkt ljud. Klockan var 00.45. Jag tittade ner mot utrymmet mellan sängen och väggen och där stod han. Rossi. Givetvis hade han en liten gnagare i käften. Den var inte död. Tvärt om förde den ett himla liv. Den sprattlade och pep. Jag sträckte mig efter katten men han är ett nattdjur och jag var nyvaken så utan problem gled han in under mitt sängbord och lade sig där med sitt offer och började spinna.

Golvet runt sängbordet är täckt av sÃ¥nt som jag antar att alla människor har där, vattenflaskor med gammalt vatten utan kork, böcker som inte fÃ¥r bli blöta, kuddar, sonens kläder, mina kläder, elektriska sladdar och dammrÃ¥ttor och för tillfället ocksÃ¥ en riktig rÃ¥tta – eventuellt nu död, eftersom den lÃ¥g blick stilla mellan Rossis tassar. Jag vet sen tidigare att det inte är nÃ¥gon idé att försöka ta musen. Rossi är snabbare. Tricket är att  ta hela katten med musen i munnen och slänga ut skrället, men för att göra den mÃ¥ste jag antingen städa eller fÃ¥ väck katten. Jag gick upp ur sängen och tände en ficklampa för att inte väcka familjen.

Det var då jag såg inälvorna. Två högar. På golvet, blodiga och korviga som inälvor är. Ganska stora högar. Min första tanke var att det var musens,  men den hade levt för en halv minut sedan, och dessa var stora. Ungefär lika stora som en rejäl mandelpotatis. Musinälvor brukar vara mindre. Alltså var detta Rossis andra offer i natt.
Min andra tanke var att jag måste ta bort likdelarna innan jag tar hand om den eventuellt levande men snart döda musen och dess bane.

Så ut i köket efter sopskyffel och tillbaka till sovrummet. När också blodet var upptorkat med papper var det dags för Rossi.

Han låg under sängbordet och väntade på att musen skulle kvickna till. Och det gjorde den. Plötsligt sprang det nyss livlösa skadedjuret iväg. Rossi som väl visste att han inte dödat den än följde efter. In under sängen.

Fortfarande sov min fru, men nu var jag tvungen att tända. Det blev ett morrade från henne, men jag hade inte tid att diskutera. Nu var det Rossi mot mig och musen. Vi var två nakna jägare som tävlade om ett offer. Då upptäckte jag att det varit tre högar av inälvor. Rättare sagt: tårna på min vänstra fot upptäckte det. Det var äckligt.

När jag duschat foten hade Rossi och musen försvunnit in bakom skrivbordet. Musen kämpade för livet. Rossi tyckte livet var toppen. Ett levande byte plus en vaken människa som deltog i leken. Då vaknade Sid. Det tog honom en tusendels sekund att fatta vad som pågick. Nu var vi tre som jagade. Musen for in under en stol, katterna efter, men då visade jag varför människans hjärna är överlägsen kattjävlarnas instinkter. Istället för att trängas under stolen gick jag runt till andra sidan. Med en t-shirt i handen väntade jag tills musen hunnit ut. Då kastade jag tröjan över honom. Spelet var slut. Jag skickade ut musen genom altandörren och såg honom halta iväg i gräset. Rossi och Sid snokade fortfarande omkring under sängen.

– God natt katt! sa jag triumferande.

Sen somnade jag om.

Hämnden kom 05.4. Ett jamande, ett pip och ett krafsande ljud. Katten var tillbaka. Den här gången gjorde Rossi processen kort. Pipandet dog.

Min fru tröttnade. Hon fick fatt på katten och bar ut hela ekipaget. Rossi återvände inte med sitt byte. Han tyckte nog att han hade markerat sin ståndpunkt.

Skrivet Thursday, August 19th, 2010 klockan 9:57 am och handlar om kattjäveln. Du kan följa svar på inlägget via RSS 2.0. Du kan svara, eller lämna en trackback till din egen sida.

2 Responses to “Att jaga mus i sängkammaren”

  1. lisa Says:
    August 19th, 2010 at 10:58 am

    Hahaha. Underhållning för den som slapp vara med:)

  2. Per Vidar Says:
    August 19th, 2010 at 2:22 pm

    Kul och bra skrivet. Klassiskt kåseri! (sälj det till nån tidning!) /p

Skriv med kärlek